Med tanke på gårdagens fiske, hur ska det inte vara idag?
Efter morgonbestyren så blir det skattletning i fiskeväskan, tafseländet måste ju åtgärdas. De nya taperade laxtafsar jag har med är i grövsta laget, men efter en genomgång av klumpsortimentet hittar jag en lite klenare 16' Sawadatafs som jag kan sno...
Nu jävlar kan öringen få rycka hur mycket den vill!!!
Jackan fylls även på med diverse lämpligt tafsmaterial, och framförallt pluntan med värmande Ilech Cask, för idag ska solen hålla sej undan.
Tar sen promenaden upp dit jag under gårdagen började fisket, självförtroendet är på topp, idag ska den store tas...!!!
På med en Thunder Creek och börjar fisket i gropen där jag tappade öringen igår, men ingen verkar vara hemma.
Idag känns det iaf helt rätt med tvåhandsdängare, kastbyar både uppströms å nerströms, men det är bara byta grepp efter vinden å antingen underhandskasta eller dubbelspeya vilket som för tillfället är rätt...11,5-fotaren är fan ett kanon fjällspö =)
Fortsätter fisket nerströms på laxvis...kommer ända ner till nästa nacke utan ens en ryckning i linan...?!?
Byter till en lite större Zonker och fortsätter nerströms....ingenting?!?!?!
De vill ha nåt tyngre idag är tanken, på med en Full Metal Jacket och fortsatt fiske nerströms....ingenting???
Idag är en annan dag börjar jag nu förstå, det här är inte så enkelt...fisk måste det finnas men det usla vädret gör det omöjligt att spana efter dom, så nöta på är enda som gäller, och framför allt att knäcka koden.
Testar mej fram med att sätta tunnare tafsspetsar, olika streamers och zonker med och utan glitter, färg o.s.v....resultatet, ingenting!!!!!
Efter ett par timmars nötande blir det att sätta sej till rätta med flugasken för att fundera över situationen ordentligt...konstaterar att jag stort sett gått igenom hela streamerasken vad gäller storlek, kulör, tyngd, glitteroption, ögon eller inte...det enda jag inte testat är en riktigt ljus fluga, men någon sån streamer har jag inte, förutom då...hinner jag tänka innan jag slår igen asken.
Nån måtta får det väl ändå vara...!!!
Jag är i torrfluge-eldoradot Kaitumälven...
Jag kan väl ändå inte...!!!
Tänk om nån får reda på det...vilken skam!!!
Näe...en rejäl hutt får nog in mej på annat spår tänker jag å rotar fram pluntan från jackan.
Plockar fram asken igen, ögonen faller direkt på den där tingesten som sitter där lite på sidan om, den som inte får vara med dom andra...den utstötte.
En Baitfish...köpt bara för att de ser så roliga ut, en fluga avsedd till inavlade subtitutöringar vid fjollträskkusten, absolut inte till Kaitums äkta öringar, framavlade till perfektion genom åratal av naturligt urval.
Ja fy fan så lågt man kan sjunka är mina tankar när väl flugan sätts på tafsen...
Fiska en Baitfish i Kaitum, ja jävlar...
Testar vid stranden hur flugan beter sej i strömmande vatten, ser helt ok ut, lever och simmar fint...så ett kast rätt ut, flugan hinner knappt simma en meter innan det rycker till ordentligt, en fin harr har nypt flugan.
Bara röta tänker jag, Kaitums fiskar luras inte av en jävla Baitfish...är mina tankegångar.
Fortsätter fisket nerströms och konstaterar att så fel jag har, för nu är fisket som gårdagen igen med harr bitvis vartenda kast samt öringar vid nackar och forsslut...helt sinnessjukt igen!!!
Jag är nu nere där älven nyper ihop ovan fallet mitt på sträckan, funderar lite ifall jag ska vandra upp igen och börja om med öringarna där uppe, men ryggstatusen säjer att det bara är fortsätta nerströms...jag måste ju testa fiska just under fallet, där borde stå någon rejäl fisk.
Vandrar förbi den brutala forsen och kommer ner vid klipporna vid fallet...konstaterar att här blir inget fiske då en 200-årig farbror lyckats ta sej ner till vattnet trots de branta klipporna...???
Sätter mej och tittar ett tag medans han resultatlöst fiskar av poolen med sitt lika gamla spinnspö och skeddrag...farbrorn konstaterar jag är en representant av den självutnämnda ursprungsbefolkningen och antagligen polare till de mystiska motfiskarna från gårdagen...klart de gnällt till sej att få fiska de här vattnen...!
När han ser att jag sitter där uppe på klippan avbryter han fisket och klättrar förvånansvärt smidigt upp för att surra lite...måste säja att det såg imponerande ut, speciellt där jag sitter å funderar ifall jag ens orkar resa mej upp från arslet mer.
Får iaf höra att det är rekordlågt vatten i älven i år, fisket har varit dåligt sista veckorna men då brukar han bara fiska just här under fallet, vid högre vatten så står det alltid öring i poolen.
Väntar tills farbrorn vandrat iväg till sin fyrhjuling som står på andra sidan renstängslet innan jag rullar runt på mage så jag ska kunna ställa mej upp igen...efter ett långt pass med stretchning så vandrar jag vidare mot nästa mål vilket är ett lugnflyt ett hundratal meter nerströms.
Älven är här smal, men ytan visar bara på viss turbulens så här är det djupt...funderar ifall jag ska dra på nåt tyngre på tafsen, men Baitfishen får sitta kvar, å det visar sej direkt fungera då jag får harr i stort sett varje kast. Fiskar av lugnflytet på laxvis men avbryter dängandet då en stor öring visar upp ryggen mitt i blanknacken som avslutar kanalen.
Går i position för att kunna kasta dit utan att vada, då älven breddas ordentligt in i en vik på min sida just ovan nacken får jag repa ut ordentligt med lina och överhandskasta för att få flugan dit jag vill...fan grymt spö måste jag säja då det utan att protestera lugnt och fint lägger iväg den rätt överviktiga klumpen dit jag vill...runkar linan lite för att få mer liv där ute, men vete fan om det behövts då en plog går käpprätt mot flugan, gör ett bastant mothugg när linan stannar upp, men känner ingenting...!!!
Tar nån sekund innan jag fattar att fisken går spikrakt uppströms men den verkar sitta fast, vevar allt jag orkar för att mata in löslinan men hinner just bara få kontakt så rullar öringen i ytan och flugan lossnar...bara för mej att lyfta på hatten å tacka för minnet.
Fortsätter fisket den lilla bit som är kvar till sista nacken innan en skrövelfors tar vid, får några harrar till å givetvis en öring i nacken, rätt liten sak, kanske bara 45cm konstaterar jag lite avtrubbat...
Här är älven rätt bred, på min sida är det lågt vatten å stora stenar på botten, finns några mindre blankögon som jag halkar/slinter/ramlar ut till för att kolla av, men några djuphålor finner jag inte trots allt besvär, utan bara partier med jämnare botten...dock lockar "andra sidan" mer och mer för varje blåmärke mina smalben får, för att inte tala om för varje kniv som körs in i min rygg vid varje felsteg.
Vid andra strandkanten flyter älven med en betydligt lugnare yta, ser djupt ut...alternativt är där bara jämnare botten. Nästan längst ner ser jag en bra väg ut dit där vattnet bildar en fin blanknacke, vadar iväg ut men stannar förvånat upp halvvägs då det plötsligt bara några meter framför mej kokar av vilt jagande harrar...???
Vafan händer nu?
Kläcker det något, vad för nåt?
Konstaterar efter diverse insektsletning och omgivningskontroll att här kläcker ingenting och att vakhysterin är helt begränsad till ett tietal meter nedan nacken som jag var på väg till...måste varit nåt annat som drog igång harrarna, kanske ett öringpar som inte kunde hålla sej längre? Inser hur som helst att den här platsen ska jag inte fiska av, utan den får vara ifred.
Lyfter iaf på hatten å tackar för skådespelet innan jag vadar iland igen.
Fiskar bara lojt av sista sträckan ner mot baslägret, får bara några harrar och ett antal riktigt små öringar runt 25-35cm
Therese som har fiskat kring baslägret har haft det trögare idag, men fått några fina harrar på en Ullsock, även hon har idag övergett torrflugefisket... =)
Blir iaf harr till middag även idag, å inte heller idag lyckas vi trycka i oss riktigt en hel var...
Efter middag å välbehövlig vila fiskar jag skymningen i hemmaforsen, får iaf tända pannlampan för att kroka av en liten öring...hade kanske gått bättre med en Baitfish i stället för jättezonkern som satt på tafsen =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar