Jag och fru ska iväg och fiska den mytomspunna Kaitumälven för första gången, och det på den kvoterade sträckan...!!!
Den årliga höstresan som i år blir annat än fiska kända vatten i Ammarnäs med bekvämt stugboende blir nu ute i "det vilda, orörda" tältboende och helt nya vatten.
Packningen är väl genomtänkt och till viss del överbelamrad med "bra att ha" samt godsaker, vi ska ju inte vandra så utöver ryggsäckarna så finns öven en smockfull axelväska med förnödenheter.
Vaknar tidigt och studsar med lätthet upp ur sängen, snabb frukost och packning av bilen för vidare transport mot Stora Sjöfallet varifrån helikoptern ska föra oss vidare mot Kaitum.
Sista sträckan in mot Stora Sjöfallet bjuder på underbar natur, men med lite sur bismak...det vatten som ligger nedan de branta fjälltopparna är ju den av Vattenfall våldförda Luleälven, den älven som är så bittert att se här nere mot Kusten blir än surare här i "vildmarken"...förnyelsebar klimatvänlig energi, jo tjena, det här är långt värre förstörelse än vad Tjernobylsmällen lyckats åtstadkomma!
Det "vattenfall" som gett platsen sitt namn Stora Sjöfallet.
Nu mer går vattnet en omväg bakom fjällen där ett gigantiskt vattenmagasin byggts...
Efter att ha varit och turista vid "vattenfallet" åkte vi ner till Fiskeflygs basstation för att höra om allt är klart för avfärd.
Tur man är norrlänning så det känns helt normalt få höra att piloten bara schka schleva i sej filen innan vi åker...kundkontakt när den är som bäst =)
Efter att betalning för resan, inköp av fiskekort och packningen av helikopter så bär det iväg upp över fjälltopparna...
Vädret är klart om än molnigt men sikten är perfekt, vilka minnesvärda vyer man får se.
Efter runt 20 minuter dyker så Kaitumälven upp framför oss, efter lite rundflygning för att leta en lämplig plats så sätter piloten av oss vid en redan väl upptrampad ruta vid nedre tredjedelen av sträckan.
Nu är det bara för oss att ställa i ordning baslägret, resa tält, packa in alla prylar och montera ihop spöna...fiska ska vi inte göra förens i morgon kl 10:00
Jobbigt att resa tält...hittade mej en perfekt tuva att ligga och spana efter vakande harr vid, hann nog med 2 minuters spaning innan första snarkningen ljöd över Kaitumdalen =)
Utsikten från baslägret:
Vakande harr syntes inte till...nånstans?
Gick ett par promenader både uppströms och nerströms för att kolla av vattnen, men antalet fiskar som avslöja sin position var lätträknade trots att det kläckte en hel del insekter, framförallt då dagsländor...men de kanske väntar på nattsländorna tänkte jag, får bli en promenad i skymningen åxå.
Vattennivån verkade även vara i lägsta laget, så att få fatt i öringen är säkert inte heller så självklart, dock hade jag från helikoptern sett att älven ett par kilometer uppströms var som smalast, så de optimistiska funderingarna gick åt att där ska det nog gå komma i kontakt med dem.
Framåt skymningen gick jag några hundra meter nerströms där älven delas av en ö för att spana efter vakande fisk, men några sådana visade sej inte nu heller...dock något som gladde än mer, en leksugen öring på runt 50cm som hoppade i forsen rakt utanför mej...syns i morrn viskade jag och gick sen mot baslägret betydligt mer upprymd än tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar