Midsommar

Midsommarhelgen börjar med väckning då frugan kom hem från jobbet, jag hade givetvis lovat att bilen ska vara packad och klar för avfärd mot stugan då hon slutar, eller iaf så färdigpackad som jag klarar av...kom ju hem kvällen innan från Råneälven där jag fick skutta bland stenarna utan vadarbyxor. =/
Nu är det så att hon slutar jobbet 16:00 så uppvaknandet blev lite stressframkallande innan jag fick in i huvet att hon gått hem redan kl 11...!!!
Det där med packandet av bilen gick alltså lekande lätt, behövde bara bära ned till bilen det som ställdes fram åt mej i hallen, känns betydligt tryggare än om jag ska sköta besluten om vad som ska med...

Fiskeprylarna plockade däremot jag fram, velade lite ifall jag bara skulle ta enhandsspön eller ifall även laxpåkarna skulle med, räknaren i Jockfall visade på hela 46 fiskar genom trappan...men lite koll på vattenkurvorna och en tanke på öringarna som brukar jävlas med mej så hamnade hela spöarsenalen i skuffen...trappan i Jockfall är väl inte av bästa konstruktion då vattennivån måste ner en hel del för att fiskarna lätt ska hitta den, å vattnet har sista veckan sjunkit ordentligt, så kanske det ordnar sej...

Nu bara tankning av bilen för vidare avfärd uppströms Kalixälven...när vi närmar oss Jockfall så stiger allt hoppet om att laxen hittat trappan, ser onekligen bra ut så jag stannade till för att kolla av infotavlan...min optimism sjönk dock rejält då siffrorna visade 71 fiskar och att vattnet var stigande.
Får väl se det positiva med det hela, jag kan i lugn och ro åka till ån och puppmeta i stället.

Framme vid stugan var det första att kontrollera att allt är som det ska vara...den rejäla vårfloden har allt gjort mej lite nervös över vad jag ska finna när vi kommer fram, men allt ser lika fint ut som vi lämnade det sist.
Stugan ligger vid en fors å vid högvatten är det bara nån meter i nivå till vattnet...efter en snabb förflyttning av packning från bil till stuga så gick jag ned till älvkanten för att kika av landmärkena och sätta ned en nivåmarkör i strandkanten, konstaterar att min laxpool troligtvis ska gå bra att vada så jag får träningsdänga utvadad med laxpåken...å det ska jag senare få göra ordentligt.
Men midsommarafton skulle inte firas ute i vattnet, bara avnjutas på altanen framför våran koja som vi känner oss så privilegierade att förra våren lyckats finna, ett slott på 24m², fullt utrustad med gasolkök/kyl, solcell å 50ah batteri för att driva nåra glödlampor mörka höstkvällar å en liten radio att lyssna på sommarpratarna, liten gäststuga samt vedbastu och utedass...här mår man bara gott.
Hade med det nya tältet som vi monterade upp på gården, blev allt att provvila middag där åxå, kan man sova bättre än i ett tält vid forsens brus?

Midsommardagen gav minst sagt omväxlande väder, skurar med sommarregn blandat med strålande skållhet sol...å på det rejäl blåst till och från. Konstaterar att ån får vara ifred idag så fisket sker i hemmaforsen, om än nivåpinnen inte ens syntes mer då vattnet höjts rejält...
Det här ska nog ändå gå bra tänkte jag när jag hoppade ner i poolen, tog ut landmärket så jag går rätt efter den rygg som finns där å sen var det bara börja dänga. Det är alltså en ås under vattnet som gör att man kan vada efter strömkanten längs älven, innanför åsen är det nån meter djupare...
När jag hunnit halvvägs i poolen börjar kallsvetten komma smygande, dels är det rätt bra drag där man kan gå pga den nog så höga nivån, så att vända uppströms är omöjligt, in mot land är omöjligt om än lugnt vatten...vattnet räcker nu upp till naveln å det djupaste stället kommer snart, tvekar ifall jag ska fortsätta nedströms eller om jag ska ta simturen in till land, blir iaf att dra igen jackan ordentligt och chansa neråt...vilket slutar med livet i behåll men med smått blöta underkläder =)
Längst ner i poolen hände det allt nåt där ute vid flugan, utvadad med vatten under armhålorna ser jag linan stanna upp för att sen fortsätta sin bana...den redan höga armföringen sabbade all chans till kontakt med fisken =P
Harr intalade jag mej själv...en stor fan som lyckades få stopp på linan...men mest var jag glad över att helskinnad nått ner till klippan så jag kunder klättra upp ur vattnet.
Fiskar nedredelen av poolen ett tag för att se ifall det går få upp harren där, men får ge mej då en rejäl störtskur drar igång...regna så jävligt att det inte ens gick att kasta, linan sög helt enkelt fast totalt i den upprivna ytan.

Söndag visade ett betydligt bättre väder, nu ska jag och fru puppmeta i ån...
Vid lånestugan som finns vid ån såg jag iaf chansen att vinna skräpplockartävlingen på edge..tvi helvetes vicka grisar som river ut sopsäckarna på det sättet. Lät dock skräpet vara å gick ner mot ån, såg färska och konstiga spår efter en fiskare som monterat stora klor på sina runda stövlar...?
Säkert han som rivit ut soperna, bestämde mej för att skälla ut han ordentligt ifall jag såg han vid ån...!!!
Fisket var väl sisådär, inga kläckningar eller vak som vanligt...fick dock en frukost-harr på drygt 40cm och sinnessjukt många myggbett. Men alltid en upplevelse att få vifta med 7' #2 efter att ha tillbringat hela våren med 15-fotaren =)
Han som rivit ut soperna såg jag inte till, däremot sprang han iväg i skogen med dunder och brak när jag kom upp mot det fina selet...lät som en ilsken herre så jag skyndade mej allt tebax nedströms...

Vi åkte tillbaka till stugan framåt middagstid då magarna kurrade ordentligt, efter middagen tog jag 15-fotaren och gick upp till forsnacken...tänkte att där är det lä så man kan få in lugnet och harmonin i kastningen.
Satt ett tag och tittade efter de dagsländor som kom vindsurfande på den blanka ytan, fick även se en riktigt fin harr som betade av det goda på ytan...velade lite om jag inte ska hämta enhandsspöt i stället, men beslutade mej för att bara kasta lite iallafall, vi har ju redan en harr att röka till frukosten i morgon.
På tafsen knöts en tunndressad och lättkastad gröngul fluga på #6 dubbelkrok, linan var trots vattenståndet en f/s1 som jag inte testat, så hoppet om ryck i linan existerade inte ens.
Lägger ut ett par kast för att känna på linan innan jag testar trycka till lite...uppnår dock inte alls den längd jag avsåg så jag har 3-4 meter skjutlina hängandes i vattnet då jag ser en krusning på ytan vid flugan å linan stannar upp...släpper ogenomtänkt slingan å skjutlinan rasslar ut genom spöringarna.

När jag väl får kontakt så känner jag att det inte är någon stor fisk då det bara känns tungt å rycker lite...det är nog den där harren som ställt sej på botten å böka tänker jag.
Linan går snett neråt och 5m ovanför där jag tror harren står stiger helt plötsligt en av de stora men få öringarna i ytan...!

Fattar ivrigt tag i linan för att dra hem harren så jag får testa öringens huggvillighet...men konstaterar att det bara är stumt !?!
Då hoppar den där öringen högt över ytan...min haka ramla ner mot bröstkorgen då jag konstaterar att det där är ingen öring, det är en lax...å den sitter fan fast på min fluga ?!?!?!?

Nu börjar paniken komma krypande då jag försöker klura ut vad fan som händer...linan går ner i vattnet i helt fel vinkel, stort sett bara stumt med nåra små knixningar som känns, linan måste gå runt en sten där nere nånstans!!!

Laxen hoppar nu nedströms, linan lossnar från stenen och det bär iväg så inåt helvete...bromsen på rullen är knappt åtdragen så den övervarva av knycket som blir då kontakten uppnås, så det är ingen lugn å kall lappjävel som står där å drar åt broms, håller upp spöt, skuttar bland stenar och samtidigt hjälper den nu synnerligen slappt lagda skjutlinan ut från rullen=D
När utrustningen är under kontroll så är laxen redan långt nedanför det fall som finns där 50 meter nedanför, backingknuten rasslade ut för bra länge sen, bromsen är på max och ändå ylar det bara i rullen...
Nu får jag tid att tänka över situationen bättre...linan går mellan grenarna högt upp i en björk där nere där älven svänger, laxen verkar ha stannat...beslutet blir språngmarsch över storstenarna samtidigt som jag vevar allt vad jag orkar för att hålla kontakt med fisken...drullar i vattnet flera gånger, smalbena värker av smällar och adrenalinet pumpar i kroppen.
Kommer ner till fallet och där får jag även in skjutlinan innanför ringarna samt ögonkontakt med fisken...jamen det är ju lysande, den står mitt bland uppstickande stenar, nu får jag allt ta och lugna ner mej lite hinner jag tänka innan det bär iväg rätt ut i strömfåran...bara att fortsätta med smalbensmisshandeln nerströms då huvudfåran är rejält strid, laxen börjar dock vara lite trött nu då den vänder tillbaks mot min sida där jag nu börjar känna hoppet då den snällt följer med när backingen och en stor del av skjutlinan vevas in.
Vi är nu nere vid stugan och laxen står vid land och känns rätt tam, så jag hojtar efter frugan som kommer utrusande med en uppskrämd min...lät visst helt desperat där jag stod i älven =D
Ropar att hon har en lax rakt framför sej och att hon kan prova taila den...men det vill den så klart inte utan drar iväg utåt igen dock med inte allt för stor kraft den här gången så jag låser fast och fortsätter vandringen nedåt och in i lugnvattnet i viken nedanför stugan, där frun exemplariskt kan lyfta upp fisken på land. =)

Den här fisken är i särklass den hittils mest minnesvärda jag nånsin fått...
Första laxen i stugan =)
71 fiskar genom trappan i Jockfall åså får jag den 3 mil uppströms =)
Lätt lina, liten fluga, Frödinkrok som inte ska hålla nånting enligt expretterna =)
Allt trassel och bök vid krokningen =)
Fisken har suttit fast i en fälla då den är nätmönstrad och sårig >:(

Känns som att allt var emot mej, ändå hade jag turen med mej...3:e fisken i år efter bomåret ifjol, så jävla gott allt känns =)

Så här glad blir man av att ta personligt rekord!





Nivå -30
Temp +12
(Kalix)